Lyssnar lite på Gnarls Barkley  och låter ventriculus bearbeta överskottet av baljväxter i min mage. Mysigt att träffa söta Hanna och förtära soppa.

Börjar bli trött, framförallt uttråkad, över att bli kallad "den lilla tösen" på praktiken. Får stå på tå och brösta upp mig.  Det kanske var det som ledde till att jag fick frågan om jag var jugoslavisk idag. Hoppas gubben tycker att de jugoslaviska damerna är de vackraste så jag kan tänka på frågan som en komplimang.
Måste skriva nutritionsanalysen men lusten infinner sig inte. Tittar heller på Gilmore girls (eller Cheap hookers som de numera kallas av min kopparjesus). Vill äta något smaskigt, göra snuskiga saker eller sova. Inte författa.

Att vara lite känslokall känns befriande. Omtanke och ömhet tar på krafterna. Emotionella humörsvägningar likaså. Mitt kyliga samtal igår kändes berättigat. Fick inte ens dåligt samvete. Lovely.

Skivan blir nog favoriten i spelaren ett tag framöver.