Idag började huvudet surra igen. Den obehagliga känslan är tillbaka. Hjärtat klappar. Magen gör ont. Huvudet pulserar. Kroppens energi uttömd. Orolig för att inte klara av de framtida projekten i skolan. Kan inte tänka tanken på att gå upp imorgon, äta frukost, gå till skolan och prata med människor. Hjärtat klappar. Huvudet surrar. Jag vinglar. Vet att jag inte faller. Om jag faller är det inte farligt.  Någon plockar upp mig.  Varför händer detta mig. Orkar inte gå igenom samma process, samma procedur, samma känslor åter och åter. En vecka kvar tills jag får prata med hon som ger mig lite kraft.

Tack för alla tv-serier jag kan fly in i.
Tack för Heroes, Studio 60, läkarserier och de sk chickserierna.