Somnade i en tom säng till SATC. Vaknade i en tom säng med hår i näsan tillhörande katten jag är styvmamma åt denna vecka. Blev väckt av sopbilen 5 minuter innan väckarklockan ringde. Huvudet värkte. Den lediga dagen igår var full av saker som skulle göras, saker som borde göras gav mig ont i magen, middag med fina flickor och en dålig film. Vill ni ha en dålig kväll så ska ni se "The Happening".

Gårdagens lediga dag var ej ledig. Tillsammans med huvudvärk bestämde telefonen att ringa och sjukanmäla. Istället har soffan mjukats upp av min kropp och balkongens dödhet har fått, förhoppningsvis, spirande liv.

Längtar tillbaka till norr och familjen. När lillebror gifte sig var det en vacker dag. Vackrare svår att skåda. Mammas känslosamma gener har förts vidare och mina tårar rann både vid löften och avsked. Tomheten jag känt en längre tid försvann i de norra trakterna.

Måste skapa en plan. Ett mål. Livet kan inte fortsätta med att jobba, handla mat, äta och sova. Ska börja spara för den där resan. Ska maila om att rädda några barn. Ska skaffa intressen att utföra under höstens intågande.