Jag stiger ut ur porten till en innergård bebodd av cyklar i alla dess slag, utslagna tulpaner, ett högt träd beklädd med gröna blad samt några av Möllevångens alla råttor. Med handen på portdörrens handtag möts mitt luktsinne av ovanskrivna synonymer.

Hjärnans celler sållar dofterna och giver mig luktförnimmelser vilka skapar ambivalenta känslor. Gläjde, ro, irritation, hunger, vakenhet och förundran.

Det nyklippta gräset ger mig hemlängtan. Trädens utslagna blommor väcker glädjen över att det mörka är över. En svag odör från soptunnorna påminner mig om soppåsen vid dörren. Kaffedoften från cafeet ger mig ett stark sug och tröstsläckande längtan. Folkölen längs Möllevångens väggar doftar likt de fyllor jag vägrat i några månader. Stanken från miktering är bortblåst i och med den nya byggnationen. En solbränd arm utlöser dofter med minnen om barndomens sommrar. Aromen från buskarna runt cykelstället applåderar mig.