Skräckexempel.




Hanna har återigen läst min tankar och kom med en present inslaget i gult. Söta tyngder till den blommiga duken som täcker ett fult balkongbord. Idag skiner solen. Jag ska läsa om bitterfittor på den prunkande balkongen medan smutsiga trosor med ränder av flytningar blir rena från synd.

Återigen en hundraprocentigt sevärd spansk film. Mina skrik blandades med ropen på uppmärksamhet från den lurviga kattmadamen.





Terror.


Vinsten för längtan har kommit. En ny serie att glädjas åt vid mulna stunder. En serie, två säsonger, orubbade, ej befriade från oskuld, brinnande. Torchwood. Glädjen är stor. Johanna mycket nöjd.

Dagen har haft gryning och skymning utan min vetskap. Klockan ringde inte mer efter inställd tid utan en kattsvans i näshålen väckte en arbetande kvinna. Matlåda packades, musik fick väcka hjärnan inför en kväll med läkemedel, prioriteringar och nervösa tanter. Kvällen gick sin gilla gång och syster Johanna kände sig nöjd med sin insats. Sen dyker de upp. De där. Det där släktet. Anhöriga.

Anhöriga till nära (forhoppningsvis kära). De där som inte går att utläsa om ett dåligt samvete ligger bakom tärandet. Anhöriga som tror sig veta. Som beklagar sig bakom ryggen medan jag står vid deras nära för att få denna/denne att må väl. Jag vill spotta och fräsa, men lämnar sakta sakerna vid sängen. Tyst går jag iväg för att inte uttala det alla säger bakom deras ryggar.

Anhöriga får mig att behandla mina nära och kära med respekt och ömhet för att en dag bli omhändertagen med respekt och ömhet, inte med tvång och kärlekslöshet.

När Sanna gifte sig.



Det var en dag med obestämbart väder. Dock hadeiInga moln hade styrkan nog att gömma solen när en bedårande Sanna gled fram mellan färgglada blommor i Pildammsparken. Ögonen lät smaklökarna känna salt och hjärtat slog ett extra slag av blickarna som utbyttes mellan de vackra tu, Sanna och Cliff.

Flickorna med populära namn från 80-talet, Johanna och Emma och Hanna, la sin filt i utkanten av festligheterna och smuttade på sin billiga champagne.  Där satt de bra och kikade på alla de olika människor samlade för att fira, innan bubblan av dröm sprack och blev verklighet med ICA besök och hemtåg till två fyllon i den nya soffan.

Staten stjäl.



Kattmadame Signe har åkt hem till höghusen på Värnhem och kattmadame Nymfan har tagit hennes plats, dock med mycket mer hår och ett större behov av uppmärksamhet. Men den gamla kattmadamen är för söt för att ignoreras.

Bjöd paret Rosén & Bäckrud på "tack för flytthjälp" -middag. Herr Ståtlig har ankommit med dunder och brak från sin Tysklandsturne med kappsäcken full av diverse spritvaror. Dessa fick ingå i en jordgubbsdrink som paret fick njuta av i den nya sköna soffan som fått ett nytt utseende av vita långa hårstrån från en viss kattmadame.

Mitt hjärta lider av en knuta, en cysta. Höll andan, klickade på studielånets hemsida och såg vart alla mina framtida löner kommer hamna. I statligt ägo. Dum och blåögd som ung straffar mig nu.

Autism.

Skurar balkongen medan solen smeker min nakna nacke. Städar vårt mysiga krypin med dessa toner klingande hur högtalarna...


Tanternas återkomst.



Dagarna flyter samman till en ogenomtränglig massa under denna arbetsperiod. Idag, min lediga söndag, gjorde jag något som varit förbjudit de senaste veckorna. Jag sov utan väckarklocka. Dock var natten full av mardrömmar och magen gjorde ont vid uppvaknandet men jag har sovit. Och sovit lite till.

Höstens ekonomi är räddad. Ska jobba med njurar framtill nyårslaget. Dagen efter kontraktet var påskrivit framkom arbetets höstplanering med förändring till parvård. Ogillar parvår. Att sköta min systraruppgifter tar nog mycket tid.

Jag och Hanna, två hårt arbetande systrar, firade fredagskvällen med ett besök hos Ingvar K. Vagnen fylldes med ting vi inte visste att vi behövde och magen med en billig svensk (?) kanelbulle. Hanna, helt ovetandes inför detta besök, blev min söta och otroligt starka packåsna. Tackade med middag på balkongen och film med den bedårande Nicole K. Middag på balkongen ett obligatorium så att när höstens stora intåg knallar in kan man blunda och drömma om kvällsmiddagaran på balkongen, även om de varit få.

En öl och två avnjöts på Debasers uteservering under lördagen. Två gräsänkor (tanter) tittade på söta ansikten och bedömde, fördömde, klädstilar. Vid baren fick Syster Johanna (trodde den var utrotad) raggningsrepliken "Går du hit ofta?". Syster Johanna svarade med en suck "Nä, jag jobbar och är alldeles för trött för denna sortens underhållning". Ekonomen blev imponerad av yrke och klänning men Syster Johanna inte lika nöjd med ful skjorta och dålig humor. Återvända till mattan med fin utsikt innan tant Johanna ansåg att kl 24 var ett bra klockslag att lägga sig.




När Johanna saknar...


Klänning: Fröken Söt, Tjallamalla
Soffa: Bolagret
Tavlor: fynd på min gamla byaskola


Somnade i en tom säng till SATC. Vaknade i en tom säng med hår i näsan tillhörande katten jag är styvmamma åt denna vecka. Blev väckt av sopbilen 5 minuter innan väckarklockan ringde. Huvudet värkte. Den lediga dagen igår var full av saker som skulle göras, saker som borde göras gav mig ont i magen, middag med fina flickor och en dålig film. Vill ni ha en dålig kväll så ska ni se "The Happening".

Gårdagens lediga dag var ej ledig. Tillsammans med huvudvärk bestämde telefonen att ringa och sjukanmäla. Istället har soffan mjukats upp av min kropp och balkongens dödhet har fått, förhoppningsvis, spirande liv.

Längtar tillbaka till norr och familjen. När lillebror gifte sig var det en vacker dag. Vackrare svår att skåda. Mammas känslosamma gener har förts vidare och mina tårar rann både vid löften och avsked. Tomheten jag känt en längre tid försvann i de norra trakterna.

Måste skapa en plan. Ett mål. Livet kan inte fortsätta med att jobba, handla mat, äta och sova. Ska börja spara för den där resan. Ska maila om att rädda några barn. Ska skaffa intressen att utföra under höstens intågande.

När lillebror gifte sig.











Här ska jag dö...

Lappland.

I was made for loving you babe,
You were made for loving me.

RSS 2.0