Sista examinationen för denna termin. Spiralen har gjort uppror och försökt gräva sig ut ur min vagina hela dagen och sprutat ut blod likt en gris efter slakt. Ja, det är härligt att tillhöra andra könet. Trotsade mitt sympatikuspåslag i tarmperistaltiken och drog på mig en rosa prinsessklänning. Chockartat var det att mitt betyg blev Vg men med en tjusig klänning kan inget gå fel, tillsammans med en sluddrande och rapp norrländska som inte alltid kan tolkas rätt.

Tänk att jag klarat av denna terminen. Ska inte hoppa över ån förrän bron är byggd eftersom min bedömningen på praktiken inte är gjord men slutet är nära och det smakar gott. Hösten och vinterns härliga ångestattacker med följande isolering fick inte mitt hopp rikta sig så här långt. Otroligt vad små vita ovala piller kan fixa.

Ska bara ta igen sjukskrivningens dagar. Två veckor när jag ska observera spruckna fittor, foster som skall klämmas ut ur minimala hål likt en roterande soffgrupp genom en väggspringa. Skrynkliga barn som skriker eftersom de lämnar en trygg värld för ett orättvist och ondskefullt samhälle. Flickebarn skriker av ångest för att de föddes utan en penis och alltid kommer vara lite mindre värd än pojken i sängen bredvid, alltid ha lite lägre lön än pojken, alltid vara rädd för pojken på gatan, inte få prata som hon vill, inte få klä sig som hon vill, inte få äta vad hon vill. Pojkebarnet jublar när han ser sin lilla snopp eftersom det leder till högre lön, fördelar i det rådande könsmaktssystemet, kunna våldta flickan utan straff, slå flickan utan att polisen kommer, kunna kalla henne hora när hon säger nej till att suga av honom, leda och styra världen och rida på den patriarkaliska vågen

Vid vägens ände kliver jag på flygplanet med en förhoppningsvis nöjd kabinpersonal och färdas mot världens största lappkåta och EM i armbrytning.

Ställde mig på en våg och fick fram min kropp i siffror. Ointressant fakta men eftersom det finns tusentals bloggar med bilder på skribentens outfit för dagen anser jag att lite okommersiell fakta angående min kropp är tillåtet i detta uppblåsta bloggsamhälle där man undviker sociala sammanhang genom att hålla koll på sina vänner genom internetbaserad dagbok.

Längd : 160,5 cm.
Vikt: 50 kg
BMI: 19.5
Fett: 17.4% = 8.7 kg
Motstånd dvs organ och muskler : 41,3 kg. Herregud vad mina organ väger för inte är det muskler.
Silikon: 1 x 1,2 kg

Och min längd. Nära dvärggräns men jag är stolt över den. Mycket praktiskt vid tillfällen med trånga sittplaster exempelvis vid de få tillfällen jag är på resande fot. Bärandes på en utvikningsbar pall fungerar jag lika bra som alla gängliga personer med okontrollerbara armar. Min vän med komplex gällande sin längd skämmer ut oss korta snygga människor. Ett stort plus i kanten är att korta personer är lättburna. Att bli buren med hjälp av ett par snygga armar ingår i mina våta drömmar.

Detta inlägg kan anses stötande, o-pk, rasistiskt, manshatande (fast det är i och för sig helt naturligt) , kränkande eller helt enkelt sant. Skiter i vilket förutom det sista.

För två veckor vaknade de. Männen på gatan. Värmen leder till att kroppsdelar vilka gömts i bomull och dun får känna på solens strålar och syret i luften. Nakna armar, nakna ben eller lite hud visas från halsen till det tredje interkostalen. Detta berättigar tydligen viskningar, visslingar, avklädning med blick, förföljelse med blick, nedlåtande blickar och läten man använder när man lockar på en katt. Att ställa sig ivägen när jag promenerar hemåt är tydligen något roligt och ett trick att få mig suga av dem utanför fönstret med kycklingar på spett.

Idag på praktiken var det två liknande män. En kollega fick gå ut ur rummet eftersom hon kände sig äcklad och kränkt. I ren ilska och frustration började hon använda ytdesinfektionsmedel och skura sitt tangenbord fläckfritt.
Jag förstår att kvinnor väljer bära slöja, lager av kläder och burka. Då slipper de åtminstonde äckliga blickar och gliringar eftersom det goda är instängt i gott förvar.

Och inte är svenska killar bättre, tro verkligen inte att jag säger det. Hyllar absolut inte svenska killar, män, pojkar, svin. Vissa har lärt sig att flukta diskret i ögonvrån eller titta på ett sätt så de verkar totalt ointresserade men inne i deras sjuka hjärnor rullar porrbilder förbi och framtida knullställningar som kan utföras med endera kvinnan där direkt på plats. Helst med spotlights som framhäver deras penisstorlek.

Irritationen var på väg till toppen, varningsklockan för explosion blinkade hysteriskt. Ringde min chef och klockan sprängdes i tusen bitar. Mitt lovade sommarjobb blir inte som det muntliga avtalet. Får nog bosätta mig i vår tvättstuga med innergårdens hemlösa man Ivan och den loppbitne hunden.

Förhållandet har nått en kritisk nivå. Vi har ett gemensamt ansvar. Inte för något levande dock. Hade varit alltför skrämmande och bindande. Men den är grön och grönt som gräs betyder liv. Eller var det rött som blod?
Nåväl, vår gröna springare stod ensam och övergiven på gården. Joel återtog sin gamla hederliga roll som handyman. Smeknamnet vilken skapades på min fina korridor på Smålands Nation, 6:an West. Vår egna privata handyman med tillsynes en skiftnyckel alltid redo för bruk i sin väska och ibland ramlade även en hammare ut.

Handyman kände ömhet för springaren och vårdade denne med kärlek, luft, olja och nyinköpta reservdelar. Nu har vi gemensam vårdnad och delar på den systerligt/broderligt/solidariskt. Turas om att ta den på tur till Rosengård. Idag kom Joel med vår tillitsfulla vän från sitt jobb till min praktikplats likt ett barn till dagis. På veckans schema är det skrifligt bevisat att imorgon har jag ansvaret.

Dock är springaren lite hög för mina dvärgben och sadeln är i en vinkel med förnamnet plåga. Första dagarna krasade mitt blyggben till icke analyserbar massa. Numera är mina äggstockar vana att få sadeln i sikte någon gång varje dag och har slutat klaga.

3 veckor och 2 dagar kvar.

Nu gråter jag av en isande saknad och längtan. Familjen har åkt och lämnat tysta rum och lukten av kärlek. Nedräkningen på fyra veckor börjar imorgon men det är tuffa veckor som ligger framöver. Orkar inte ens organisera dem i huvudet eftersom de verkar överväldigande skrämmande. Längtar tills fredagen jag kan kliva av planet och återigen höra den lilla riddaren ropa på Faster (Jo) Hanna. Den lille krabaten är full av fantasi och energi. Energi tog musten ur mig och jag beundrar dem som orkar. Bror tackade skaparen av dagis.

Erkänner att min livmoder försökte trycka ut spiralen under några enstaka tillfällen. Men tanken är starkare än prostaglandin och kopparen hölls kvar med bukövningar. En kusin är inte redo att skapas. Mina ägg ska först utveckla fler rynkor och afrikanska barn skall räddas.

Fann mig själv vara stolt och full av kärlek till grabben som busade på affärer och i parken. Fann mig vara den jag själv avskyr när man är ute efter en lugn stund eller en shopping utan skrikande, lekande barn. Skrämde Theo till lugn med hjälp av hotande ord om vakten på H & M. Han gömde sig bakom mig när den stora farliga vakten gick förbi oss och slängde ett ont öga på min lille pojk (vakten hörde nog varenda varnande ord jag sa).

En dag gick vi och hälsade på brors flickväns Wow-kompis. Jag och bror spekulreade hur denna onlinenörd kunde tänkas se ut. Vi samsades att han nog tenderade till ett utseende likt mannen i ett avsnitt av South Park vilket handlar just om Wow. Fet, svettig, finnig och redo för en handtralla. Likheten var dock ej hundraprocentigt slående men getskägg fanns det. Och en lägenhet med föremål från andra världskriget och en hög med tidningen Playboy från Novemeber -04 fram tills idag. Rabarberpaj och fin balkong i all ära, nakna tjejer i tidning för att skapa en skaplig runk innan sängdags drog ner på poängen.

Saknar.
Snörvlar.
Ser framemot fika med Fröken Rot.
Dricker te i syfte att bota en skrapande hals.
Hoppas på en lyckad vecka och att skiten reder ut sig.

Pms.
Fällt tårar för att Gilmore girls är slut för evigt.
Gråtit när jag dammsugit och bäddat sängar inför det kärleksfulla besöket.
Började längta efter dem när mamma berättade vad Theo hade sagt idag. Mamma frågade vart Theo skulle åka så svarade han "Till Faster Hanna. Hon bor i Malmö". Kära barn. Kom så ska jag visa dig kängrurna och kramas.
Livet reder alltid ut sig på något sätt. Ska sluta gnälla och försöka tänka bort det onda.

Nu small åskan. Lapplängtan kommer på tal. Biljetten är bokad. I juni kommer jag till lappstockholm och åker mc.

Idag är en dålig dag för Syster Johanna. Stannade hemma från min första dag på lab vilket ger mig dåligt samvete och stressrelaterad ångest. Tänk om jag inte blir godkäd. Har knappt varit på min praktikplats på grund av massor av uppgifter i skolan. Måste visa min allra bästa sida de få dagar som är kvar. Klarar inte av att misslyckas.

I två veckor har jag haft ont i huvudet, ont i magen, varit darrig, haft otroligt svårt att sova. Försöker att inte klaga men nu har det gått för långt. Ikväll kommer bror med fästmö och lilla sonen. Känner mig inte redo för besök men det är väl bara att bita ihop och utföra uppgiften. Svälja Ibumetin och låtsas vara glad.

Ligger och gråter. Mina bröst är svullna som mogna tomater. Pms. Gör inte skiten bättre direkt. Om någon som är Indien med 25 000 kronor i stipendiumpengar i fickan får klaga är jag dubbelt berättigad att skrika ut mitt gnäll.

Fick ett sött inbjudande om att följa med till grannlandet och Lousiana. Efter val och kval bestämde jag att livet måste levas, inte bara spenderas på att skrapa ihop extra slantar under helgen. Tidigt på lördagmorgon packade Joel matsäck med brie och vi begav oss till stationen för en tur över bron. Med tanke på att Bellagänget skulle med (fjortisfeminister från S.Nation) klädde jag mig som en småkåt sekreterare/skolfröken och planen var att Joel skulle kalla min för slampa, slyna och lilla gumman hela dagen. De har redan kallat mig för slampa en gång och anser att Joel är den största mansgrisen på denna jord. Hela situationen är född till att späda på deras samtalsämnen med smått och gott. Dock valde flickorna att ta färjan. Därav blev resan en parresa tillsammans med Fibe Oh Fibe och Fröken Kata.

Lousiana var en underbar plats. Sol, hav och nyklippta gräsmattor prydda med skulpturer. Vi drack danskt kaffe och njöt av friska havsvindar. Ute i det vackra havet såg vi Ven och drömde oss tillbaka till den härliga helgen förra året. Är numera förälskad i Cindy Sherman. Känslor strömmade till. Ena studen rysningar med efterföljande hjärtklappning. Min fascination av uppfläkta dockfittor fick stimulans och mina ögon tårades av hennes sårbarhet.

Köpenhamn var fylld av människor med ett språk jag ej förstår. Människor som blockerade varje kvadratcentimeter av gatorna. Karlarna hade siktet inställt på alkoholhaltigadrycker och efter mycket gnäll skapades en deal. Jag och Fröken Kata fick gå i två butiker och sen var Netto nästa anhalt. Butikerna var fyllda av stimmiga danskar och färglada sommarfärger som fick min magsäck att spotta upp sur magsaft. På tåget hem drack jag en bacardi breezer, blev lullig på danskt vis och tog mig en lång vilostund vid hemkomst.

Vaknade av ett ryck alldeles för sent. Slog in mig själv i en outfit passad en stilfull rysk hora. Jag och pojkarna gick på schlagerfest med alla de fina. Fakebögen Ola förlorade mot Serbiens butchflata/ Lotte Bromérs lillasyster vilket inte gjorde mig något. Vi klädde oss i folie och gjorde rymtiska röresler som tydligen kallas för tanzen i Ukraina. Blev fnittrigt salongsberusad av dansk öl och sentimentala ord bubblade upp ur min mun. Ord om hur harmoniskt gänget är numera trots att en del har dumma saker i sina huvuden. Jag vet att dumheterna kommer att försvinna och snart är det härliga sommartider med Skåre, cykelsemester och öl i parker.

Första dagen på en ny praktik är alltid jobbig. Rent utsagt förödmjukande. Driver runt utan ankare. Huvudet känns tomt och all kunskap har läckt ut under natten. En sjabblande Johanna med en stark önskan om att klockan ska ticka med högre hastighet. Några nya blondinskämt har nog skapats av dagens terror.

( För att Ida ska få sig ett gott skratt på sitt arbete tidigt imorgonbitti lägger jag in ett extra inlägg denna kväll efter en dag med sol och åska. )

Jag hade en våt dröm. Inte en dagdröm utan en nattlig variant. Min kropp höll på att sprängas av kåthet. Exploderas inifrån. Min klitoris bultade av smärta. Hela jag skälvde av lust och en mordisk känsla besvärjde min kropp. Jag var tvungen att onanera för att inte hugga ner människorna i min väg med min gigantiska och spetsiga klitoris. Drömmen förvandlades till något otäckt. Vart jag än vände mig var det människor som kunde beskåda min onani. Jag sprang runt, som en vilse gris i skogen, letade förtvivlat efter en vrå där jag kunde gnugga mig lycklig i några få sekunder. Gnugga mig till en sprakande stimuli. Mardrömmen grävde sig djupare ner i ett mörkt rått inre. Mitt sinne höll på att förvandla mig till en psykospatient med rösthallucinationer angående en pratande fitta.

Vaknade med ett ångestladdat ryck av att katten jamade. Min hand låg på pärlan och porlerade den försiktigt.
Nu kan ni ju tro att jag vaknade sprängkåt och sprang över till min sovande karl och stoppade in hans vinballe i min slida, men icke. Fast jag tar drömmen som ett tecken. Ett tecken på att min sexualitet, som legat i dvala, är på väg att vakna och förhoppninsgvis med en stor vilja att bli tillfredsställd av hans händer, läppar och Herr Ståtlig.

Vaknade utvilad men kroppen och huvudet ville ej gå till den nya praktiken. Börjar bli tradition att jag är sjuk den första dagen under en ny period. Sträckläser istället boken Smuts med en känsla av äckel. Kryper ner under täcket med katten och myser bort K. Wennstams välbeskrivna ord vilka skapar otäcka bilder som etsar sig fast i mitt minne.

Igår när jag entrade matvarubutiken kände jag något blött rinna nedför mina välformade apostlahästar. Arytmiska hjärtslag och svettpärlor i pannan. Var det en överraskande blödning? En slempropp som löst sig i mitt inre och forsat genom mina fina vita trosor med svart ränder? Inkontinens? Började genast tänka på den inkontinenta tanten i serien Little Britain. Tanten som det sprutar ut urin mellan hennes ben, utan att hon märker det, på offentliga platser, exempelvis i en matvarubutik. Efter några få panikslagna och förvirrande sekunder upptäckte jag att vattenflaskan inte hade en ordentligt fastskruvad kork därav en flod i min väska. Tack och lov. Dyrt nog med menstruationsskydd en vecka i månaden.

Vi hakade på alla rubriker och hets om den nyöppnade klubben. Vandrade dit, fick sköna sittplatser och trevligt sällskap. En kväll kan aldrig bli fel med Sofie och Fröken Rot. Blipblopmusiken gjorde inte mitt hjärta glödande men Sofie hade ett lyckligt leende på läpparna. Gitarrfredrik kom dit med sin Bull som underhöll mig med sina försök att ragga upp flicka efter flicka. Kvällen slutade med att gitarrfredrik var en karl för sin mustasch och besteg stängslet runt folkets park för att rädda en boll.

Drömde att ett band spelade på Debaser, "the Monkbabies". De ville att jag skulle tillhöra deras musikgrupp eftersom jag var så snygg och cool. De förbisåg min omusikaliska talang för min sexighet. Jag tackade ja eftersom Jared Leto var deras trummis. Klart jag ville vara med i ett band där min ungdomskärlek medverkade.

Lördag med skön förmiddag i sängen och tv-serier jag inte hunnit se. Besök på konsthall och homoerotiska fotografier, hallonpaj i solen tillsammans med mina nyinköpta solglasögon. Tack Sofie och Fröken Rot för ert stöd, trovärdighet och uppmuntran. Sov flera timmar innan fest hos den söta klasskompisen. Sörplade på min folköl och kände att nykterheten stod i vägen för att kunna delta i vissa samtal. Dessutom var en tjej från klassen där, tjejen som bara kan prata om sig själv. Önskade mig sprit för att uthärda men kände att önskan att vakna upp utan huvudvärk och en mage som vill släppa ut diverse onämnda vätskor var starkare. Fast det var trevligt med flickorna och småroligt när de vinglade vidare i sina högklackade skor med cyklar som stöd.

Gick vidare till en fest som påminde om gamla tider. Gitarr och fiol tillsammans med allsång. Vi satt där på golv i en harmonisk och kärleksfull stämning. Benke låg i Fröken Ramstedts knä medan han pillade på min arm och Herr Svensson smekta hans mage. Kan det bli bättre? Joel har underbara vänner. Är lyckligt lottat som får vara en del av deras gemenskap. Joel var inne i ett kärleksrus vilken jag, typiskt nog, ströp genom hårda ord när diskussionen dök upp. Orkar inte med mer anklagande och beskyllningar om varför det råder mental istid. Det går inte att hela tiden skylla på smahället, någon gång måste man vilja må bättre och ta itur med sina problem för att inte låta systemet vinna.

Hade planerat en fridfull söndag med eventuellt besök i studion, promenad vid havet eller läsning i solen på gården. Inom yrkesrollen som sjuksköterska är prevention en viktig uppgift. För att stilla min irritation och stress över bristen av ointresse att ha ett någorlunda smutsfritt hem, skurade och fejade jag istället för mina sköna söndagsplaner. Blev en strejkbrytare för en och en halv timme, fast det är värt det eftersom jag inte har tid att hålla efter nästa vecka med kommande praktik och tenta. Dansade med dammsugaren till Grace Kelly och det gjorde mig sprudlande glad.

Snart är det möte för att studera läkemedelsberäkning. Kanske får jag också lite sol idag.

Syskonen Nilsson är ett strålande exemplar vad två ägg och några spermier kan fixa. Kortet från tidigt 2000-tal. Snart kommer han ner med sonen som är ett miniexemplar av lillebror.

VG på den muntliga tentamen. Helt otroligt. Skönt att Handledarjohhny kan vara stolt över mig igen efter det stora missödet i söndags. Upptäckte att jag blir gruppens clown i stunder av nervositet. Antagligen för att de andra inte ska höra mitt hjärta dunka mot bröstkorgen och att den stela, nervösa stämningen gör mig ångestfylld. Kanske därför jag fick VG. Skämtade men kunde ändå leverera en fantastisk rapport med min snabba, sluddrande norrländska. Antagligen hörde de inte hälften av vad jag sa och tänkte att jag skulle stämma dem för diskriminering om de klagade på mitt språkhandikapp.

Fina ord under bedömmningen av praktiken. Handledarjohhny sa att jag kommer bli en jättebra sjuksköterska. Under dessa stunder tackar jag mig själv för att kampen att komma in på utbildningen inte gömdes under en kudde. Mitt kall. Min dröm.

Nästa person som frågar mig vad jag vill arbeta med när legitimationen finns i min hand kommer råka ut för en hård spark mot sin knäskål. Den frågan leder in mig i en zon av irritation. Vägvalen är tusentals och jag tänker inte sätta mig själv i ett fack. Jag trivs på psyk, på kirurgen, jag vill ha ett Cityakutenarbete, jag vill åka ut med Läkare utan gränser. Nästa svar kommer bli " vaddå, jag ska suga kuk för pengar".

Och Veronica Mars har börjat igen. Perioden av olycklig kärlek är återinförd. Logan.

Egentligen ska jag studera inför morgondagens examination inom psyk. Muntlig tenta vilket gör mig kallsvettig av bara tanken. Fast det blir dock då lättare att beskriva symtom vid ångest. Med bestämd min tänkte jag vara en flitig studentska under valborgskvällen och inte bli ett drägg i Lund. Alla dessa lockelser som inte borde existera vid tidpunkter där just tid är den centrala faktorn för fortsatt glädje. Tv, msn, små butiker med goda chokladkakor vars öppettider är lika med så länge det finns människor kvar på gator och torg. Roligast var när en mycket berusad Joel ringde mig från sin mobil och efter några minuters samtal frågade vart hans telefon tagit vägen.

Idag klädde jag och Sofie oss i rött, spatserade ut på Möllevången och kände glädje över att vara på barrikaderna igen. Girls with balls, slagord och sång. Visserligen var kapitalismens spöke inom oss och fönstershopping skedde på vägen men vi var i alla fall där och gömde oss ej för revolutionen. Kändes även tryggt att inget förändrats. Polisen beskyddade fortfararande sina intressen (porrbutiken). Sen skiljdes vi åt, jag och min älskade. Hon vandrade bort till sin karl med den frodiga mustaschen och jag in på en butik och blev kär i ett dyrt linne som blir mitt imorgon om tentamen vill sig väl. Fast det blir troligen ett köp för att muntra upp mig själv. Träffade fina flickor på kafeet nedanför vårt slott. Vill träffa dem mer. Dumma skola.