Drogs ut på Stöttingfjället av pappa för tortyr på längdskidor. Min kondition är på botten, så dålig att min nyårslöfte borde vara att börja använda mitt dyra gymkort. Hjärtat slog, gallsmak i munnen, magen krampade och armarna smärtade. Det var rent ut sagt tragiskt. Det var vackert att se fjällen med solnedgången i bakgrunden och känna skogen och skotrarnas doft men kunde inte riktigt njuta till fullo när pulsen nästan gjorde hål på mina blodkärl. Jag tycker egentligen om att åka längdskidor, itutad efter alla skolvintrars åkande i blåbärslopp och skolkamper, men kroppen är absolut inte i form.

Vi stöttet under skidturen ihop med storebror Bengtsson, några år äldre än mig, på skoter med sin son. Lite underligt att se honom på maskinen i rollen som pappa med tanken på de där veckorna jag var i Grekland med vänninor. 17 år var vi och rumlande runt i partystaden utan övervakning. Andra veckan dök ett gäng lyckselemän upp på vårt hotell. Fulla som svin hela veckan med fula, blommiga skjortor och storsnus under läppen. Bland dem befann sig bröderna Bengtsson. Lillbror, även han några år äldre än mig, som ville att jag skulle sitta i hans knä. Senare blev han en av mina alkohollangare. Numera har även han fru, barn och villa. Den andra alkoholutköparen var Volvo - Jonas med sin vita volvo 240 med lila blixtrar. Han fixade de flesta av våra fyllor. Volvo - Jonas som ville ha småflicken och försökte fingerpulla mig i bilen. Icke sa jag och han gick vidare till min, eller snarare in i, en klasskompis.

Under skidturen tänkte jag även på min tid som slampig tonåring och när jag kallades för kommunisthora av Lyckseles nazister. Med tanke på hur länge jag höll på mig innan jag lät en värmländsk kille penetrera mig för första gången under min ovannämnda resa, var väl hora att ta i. Slampigheten är jag dock glad
över. De få killar jag blev ihop med dumpade jag oftast efter två veckor för jag tyckte det var så jobbigt att hålla hand. Det roliga var ju att hångla. Är stolt över mina singelprinsessor som testar sig fram bland pojkar. Kanske även en aning avis.

Kanske var det tanken på att allt skulle bli bättre hemma som gjorde det värre.
Känslan är konstant.
Vill att andra ska ta hand om mig men det verkar inte fungera likt min önskan.
Frågan är nu om jag ska stanna längre eller dra söderöver igen.
Risken är om jag stannar, hoppar jag inte på norrlandståget igen.
Andra frågan är om det är dags för starkare botemedel.

Det vore skönt att ligga i björnfamnen och trycka könet mot hans.
Få en nyårskyss, ett nyårsknull och kärlek.
Ibland glömmer man bort det fina som finns.

Då var denna jul över utan större missöden.
Dagens mittpunkt, brorsonen, blev sjuk, vilket ledde till en grining julklappsutdelning.
Jag tvingade dock på honom mina presenter,  piratkläder, och han blev piggare för en kort sekund. 
Mor blev nöjd över vattenpipan och har planer på opiuminköp. Dagen var full av förflyttningar men jag satt mest i soffan med N och försökte lära mig att tycka om doften av whisky.
Råkade säga "den man älskar, agar man" och en man blev stött och började prata om att julen är helgen där flest fall av misshandel sker. Hade god lust att påpeka att det var hans kön som förorskade dessa men klämde ut något att det var mitt motto vilket lät helt galet. Bestämde mig för att vara tyst och hämta kaffe.

Omskakande drömmar. Vet inte till vilket fack de ska placeras. Jag vaknade, lustar, kunde inte somna om.
Förbannade känslor.

Ikväll blir det hemvändardag på hotellet. Jag ber om en kväll utan ångest. Öl är ett någorlunda bra bedövningsmedel men tyvärr leder det oftast till att jag ilsknar till just i den lokalen. Har tydligen fått tilldelat mig en kavaljer så jag får gömma mig under hans befläckade vingar.

Hösten har rusat fram som en ko ut på grönbete. Dålig liknelse, snarare som när ormen på flyplanet i filmen "Snakes on a plane" såg chansen att svälja en kuk. Haha, det enda killen skrek när ormen flög upp ur toalettstolen var " don´t eat my cock".  Kan tycka att få kuken fullsprutad av gift har högre status gällande sätt att dö på än att ormen skulle äta upp ögat och gräva sig in i hjärnan.

Nåväl, imorgon 04.55 kommer flygtaxin och hämtar en förhoppningsvis vaken och ångestfri Johanna. 
Sex timmar på Arlanda ger eld åt mig förväntansångest. Ska koncentrera mig på att se kändisar och göra en T.Boman,  spana in rumpor.

Roligt att ett demoband vann årets jullåt i P3, the Carny.  Att de vann över etablerade band  som Raymond&Maria, Sugarplum Fairy och Timo Räisänen. Ännu roliga att  basisten även är basist i Joels band.  You go H.



Min outfit som chef under dagens photoshoot inför grupparbetet.

Skäms över min gnällighet. Får ju åka hem om två dagar. Om ångesten anländer på Arlanda kan jag gömma mig på toaletterna. Hoppas de inte har heroinistalarm på dem som börjar tjuta efter för lång vistelse. Fast tänk om man skulle vara extremt hård i magen och fastnar på toaletten i ett desperat försök att pressa ut en liten klutt. Varningsklockan klingar, väktarna springer med både knarkarskydd och anti-terroristvapen (för knarkare,vet väl alla, är en risk mot samhället) och där sitter man och stånkar med högrött ansikte och svetten lackar.

Inatt drömde jag att kampen var åter med inträde i ungdomsförbundet som lade grund för mina radikala åsikter: Tillslut för radikala för förbundet. Jag drömde även om hur en sandlavin sköljde likt vågor över ett hus jag befann mig i. Jag lyckades stoppa sanden från att spränga ett fönster med hjälp av mina muskulösa armar och en filt. Tolkar båda drömmarrna som ett mission.  Ett mission att  utföra civil  olydnad.

Jag vaknade med en sång i min hjärna som sjungits i mitt huvud genom hela dagen. Klingat i mitt huvud trots gråt i datasal och grupparbete, genom mensfloder och matvarubutiksbesök..
Du ska köpa dig en tyrolerhatt, bara därför att locka fram ett skratt.




Negerchock

Köpt den sötaste julklappen till brorsonen. Ska försöka köpa hans kärlek.
Julshoppingen bland alla idioter på staden gjorde mig förkyld.
Hinner inte vara förkyld. Skyller allt på konsumtionssamhället.

Snart är jag hemma.
Lappland.
Ska få köra broders fyrhjuling.
Våndas under hemvändardagen på Hotell Lappland.
Mysa med mor.

Sofie och Signe har åkt.
Slottet blev tomt.
Har gått och prata med Signe och sen insett att det varit min handväska. 

Fick beröm för min blogg idag. Det värmde och jag kände mig lite stolt. Tack Rebecka.

Under min sockerchock inatt såg jag en film om surfarbrudar. Jag erbjöd Fröken Rot att följa med mig till Hawaii och gå på surfskola. Hon verkade en aning skeptisk.  Försökte locka Sofie med heta surfkillar men hon bangade på grund av deras blommiga shorts.

Hjälpt Fröken Rot att flytta in i sitt nya, härliga kollektiv. Satt mest och kämpade med hennes sängben. Sängen är numera rätt vinglig. Rumlande i sänghalmen får ske med en viss varning. 

Idioter har haft julmarknad på vår gata. Kan låta mysigt men ack o ve. Ungdomar som försöker rappa på högsta volym. De falska, skånska orden som försökte skapa en häftig text , i en wannabe-timbaktu-attityd, studsade mellan husväggarna och skapade ilska i vårt slott. Sen var det djungeltrummor, eldsprutare och en stackars tjej som försökte sig på magdans på en våt gata. Hennes höfter rörde sig inte korrekt för denna annars sensuella dans. Klyschigt värre när man bor på Möllan.


 

Borde ta på min gallejblåsan och bege mig ut på staden med brudarna.
Istället har jag legat i min säng och gråtit så mina ögon ploppat ut. Gråiti medan Coldplay spelats på låg volym. Min gråtskiva. Ville försöka få den totala lyckan igen, den gången jag såg dem på Roskilde. Full, glad, en främmande kille lyfte upp mig på sina axlar så jag skulle se Chris tydligare. Chris sprang runt på scenen och jag såg vårt bröllpop klart och tydligt tills han tillägnade en låt till Gwyneth.
Skivan hjälpte ej idag. Utbrändheten är hack i häl. Är helt slut. Snart ger jag upp och tvingar mig själv att fråga om piller. Det blir ju aldrig bättre. Levnadsglädjen jag använt för att fortsätta att kämpa är snart slut. Eller så blir det värre på grund av denna jäkla pms.

Istället för att hänga med dessa coola, snygga, smarta, snälla och roliga brudar som jag uppskattar så oerhört mycket äter jag chips och tittar på Diggilo - programmet som bygger upp den svenska folksjälen.

Joel, du är en ängel.

Idag har jag lärt mig att jag är en kameleont när det kommer till inlärningsprocessen.
Fröken Rot anser även att jag är en pojkmagnet .
Är det mitt kameleontliknande beteende som lockar?  Kameleonten kanske släpper ut höga halter av  feromon.

Imorgon ska jag kämpa mig ut på staden. Gömma mig i min egna mp3- värld, förtränga fobin och köpa något fint till mig själv. Fick ett telefonsamtal som påminde mig om att jag är ett skilsmässobarn. Krav och förväntningar. Jag behöver vackra saker. Morgondagsafton ska fyllas av flickor, snask, pyssel och film. Vem behöver en hel familj när vännerna är de bästa.

Drabbades av insomnia igår + antistuderarbakterien.
Istället genomled jag tre timmars film på enbart skånska och danska med dåliga aktörer och repliker.
Den bästa var nog "jag har alltid drömt om att dödsförklara den svenske konungen".
Skurandet av slottet tog vid och jag skrubbade, torkade, fick elstötar av toalettlampan så mina fingrar korvade sig.
Tack och lov för min andra hälft med sina egna insominia problem. Vi såg ett avsnitt av Studio 60. Lyckan skjöt i höjden när det visades att de sänder Buffy sent på nätterna. Fick en liten dos av Spike och entrade sängen. Nu sitter jag här med dåligt samvete att jag inte är i skolan och dansar för Fröken Rot så hon blir glad. Hennes leende kan värma vilken frusen själ som helst.

Darrig i armarna efter att ha målat väggar i Fröken Rots nya rum. Hennes kollektiv verkar vara trevligt och skojigt. Bådar gott inför våren. Förbarmade mig över deras avlopp och rensade bort stora, håriga slemklumpar. Rummet blev vackert. En magisk skog med en hemlig guldgruva.

Beundrade klasskompisen Emmas framträdande med sin fiol och dragspel igår. Så söt och talangfull. Resten av bandet var också bra. Vi mellanlandade i kollektivet köttgrottan för några öl återföljandes av ett besök på klubb. Klubb med fruktansvärt hög volym. Trummhinnorna exploderade av smärta. Fast dansandet var superroligt och behövligt. Fröken Rot och Sofie var prinsessor i det färgglada ljuset. Kommer dock aldrig förstå, eller uppskatta, syftet med att mixa sönder redan förträffliga låtar. Var inte meningen att den där tjejen skulle tro att jag hatade henne. Orkade bara inte smöra och prata strunt.

Människoföraktet växte med tyngdpunkt i ett ökande mansförakt. En kille tog sig friheten att rufsa mig i håret. Okej, jag är kortväxt men det ger inte rätten att ta på mig som en liten flicka. Pedofilvarnaren lyser knallrött i närheten av dessa män med fetischen att rufsa korta flickor i håret som om flickorna vore tio år och på gränsen till pubertet. Jag tände till, ställde mig på tå och rufsade i hans hår med dubbla lager med gele och hårvax samtidigt som jag fräste något  argt.  Han blev inte glad och försökte kasta öl på mig ett antal gånger. Skönt att han kände sig så uppenbart hotad, tragisk att hans första reaktion är att kasta saker. Ska kanske inte bli så arg, att hans mentalitet låg kvar på en 7- årings nivå kanske är en diagnostiserad psykisk sjukdom. Ska ju ändå bli sjuksköterska så jag måste lära mig att respektera människor med vissa sjukdomar.
Att vara av manligt kön  - är det en sjukdom?

Hemlängtan är nu så stark att jag gråter när jag hör min dialekt  på denna sidan:
http://swedia.ling.umu.se/info/litenkarta.html

Vad handlar detta om? Det med mig och män med ångest.
Varför kan de inte förstå hur det påverkar mig?
Jag är ledsen men om inte ni vill må bra, släppa stoltheten och söka hjälp kan inte jag utföra några mirakel.
Jag tar i tur med min, dra inte ner mig igen.
Försöker distansera mig och det går bättre än sist. Ilskan har bytt ut oron. Upprepningen gnager dock.

Detta med män.
Tönten som Sofie träffade. Hon ska ha en snygg, cool, smart, rolig, ödmjuk och sexig man. Alla andra kan vända på stjärten och låtsas finna lyckan hos småflickorna.
Långsoffans hyresvärd som förminskar henne till en liten gumma.
En gammal dagbok får avsluta dagens ilska över manshoror.

Ons 13 nov 2002 23:54
jag o ida har kommit fram till att jordklotet egentligen har formen av en kuk.
big bang var en jäkla utlösning.
kukhuvuden.
män borde utrotas.
utom några för avel.
läste en bok där alla män dog pga sjukdom.
fryst sperma blev barn.
sen började de tillverka män.
big mistake.

 Har tagit beslutet att avsluta mitt lunarstormkonto.  Ett medlemskap som startade i maj 2000 och hade en stor betydelse för vissa vändningar och bekantskaper i mitt liv. Numera är syftet med medlemskapet att det ska vara mitt spionöga och ger inte mer glädje än så. Började läsa mina gamla dagböcker och blev kärlekskrank. Vill inte radera dem.  Kanske borde ta mig tid att kopiera, klistra in i en ny mapp och spara dem för framtida nostalgitripper. 


Sön 20 okt 2002 15:03 
...sen rock n`roll i ume.
varit på hårdrocksfest.
vi blev hotade av en homofobisk tjej.
om vi tog på varandra skulle vi bli utkastade.
så vi satt o tryckte i köket o skrek ”no hands” om den homofobiska tjejen var i närheten.
men att låta bli att pilla helt var mycket svårt.
det förbjudna är alltid lockande...
sen fick sofie, med sina hallonbröst, ett ”kändishångel”.
hon fick nog högre status av den homofobiska tjejen då (eftersom hånglet var av det motsatta könet). 

Mån 18 nov 2002 00:38
på väg till biljarden och går rakt in i en vägskylt med ansiktet före.
typical me.
men ingen blåtira.
måste vart för att jag så snabbt kylde kinden mot ett bilfönster.
tur att inte billarmet gick igång.
jenny tror jag har vitaminbrist eftersom jag ramlar så ofta.
lera eller vägskylt, min kropp är okontrollerbar.
men det är ju bara att skratta o hämta is. 

Tors 20 mar 2003 15:05 
skåne är så fint, så bra o så platt.
ljuvligt att gömma sig i sofies dockhussåpa som liv.

var hemma hos ida&jenny igår.
jag o jenny spelade gitarr o sjöng.
ida dissade oss genom att gå in på sitt rum o sätta på coldplay.

jag gav ida&jenny en badanka som har djävulshorn.
de döpte den snabbt till gunnar.
idag badade ida o gunnar-ankan.

jag grät en skvätt o fick snyta mig i che guevara näsdukar.
äta choklad glass.
o röka på blkongen.

sen gjorde vi affischer, biljetter o flyers till partyt på eddy´s bar i orminge på onsdag.
jenny ska spela and the dj:s are:
dj: idaho and yo-yo! 

Idolfinal med räkmackor, fulla grabbar, sötaste Fröken Rot som ska gå på teaterpremiär med den svåre rockkillen.

Lördagskvällen var fylld med systerskap och härliga vaginor. Lyckorus inombords av den underbara Kim Anderzon. Ville ta med mig henne hem och plocka fram henne när det behövs extra hyllning till oss kvinnor. Efter 2 timmar med vaginamonologerna var det dags för en öl vilken förvandlades till fler. Fröken Rot lämnade oss för sin säng och jag och Soffan hamnade på Retro. Fyllehicka, den tydliga köttmarknaden och trista människor fick oss att återvända till vårt slott och goda mackor.

Adventsfika med hembakta lussekatter, julmust, apelsin med nejlikor och värmande flickor. Det var skönt att träffa Henne. Vart lite nervös men det gick bra och jag kände liten saknad när hon åkte iväg med bussen. Älskar vantarna hon stickat åt mig. Fick dåligt samvete för jag har fortfarande inte köpt hennes födelsedagspresent.

Åh, Fröken Rot och Soffan är helt fantastiska.  Det är guld att ha dem i mitt liv. Utan dem hade det varit förbaskat tomt.