Vaknade utvilad men kroppen och huvudet ville ej gå till den nya praktiken. Börjar bli tradition att jag är sjuk den första dagen under en ny period. Sträckläser istället boken Smuts med en känsla av äckel. Kryper ner under täcket med katten och myser bort K. Wennstams välbeskrivna ord vilka skapar otäcka bilder som etsar sig fast i mitt minne.

Igår när jag entrade matvarubutiken kände jag något blött rinna nedför mina välformade apostlahästar. Arytmiska hjärtslag och svettpärlor i pannan. Var det en överraskande blödning? En slempropp som löst sig i mitt inre och forsat genom mina fina vita trosor med svart ränder? Inkontinens? Började genast tänka på den inkontinenta tanten i serien Little Britain. Tanten som det sprutar ut urin mellan hennes ben, utan att hon märker det, på offentliga platser, exempelvis i en matvarubutik. Efter några få panikslagna och förvirrande sekunder upptäckte jag att vattenflaskan inte hade en ordentligt fastskruvad kork därav en flod i min väska. Tack och lov. Dyrt nog med menstruationsskydd en vecka i månaden.