Slickepott saknas.




Söta Hanna fyller år. Grattis.
Bjöd in på ett litet kalas med tårta och hallondricka. Fick en gigantisk svan i porslin ( tack Marcus för att du stod ut med släktens gilringar under inköpet av denna underbara skapelse i Gnosjö). Den har fått plats i sovrummet tillsammans med påfågeln. Nu har alla mina porslinsfåglar en kompanjon. Utom den minsta dock har den sällskap av två dalahästar.

Hanna fick ett anatomiskt hjärtpussel som ett bevis på att hon är en del av mitt hjärta.

Sårad.

Under veckan som gick fick jag äran att medverka på en utbildningsdag gällande sår.
Min stolsgranne, i den fullbesökta aulan, var en kvinna/tant. Kvinnan kan beskrivas med begreppet "kulturtant från Österlen". Under föreläsning om arteriella sår smörjer jag mina händer med handkräm byggd på artificiella oliver. Kvinnan/tanten stirrar på tuben förblir dock tyst.

Kvinnan/tanten börjar torka sig runt ögonen. Efter några minuter lutar sig den tårfyllda människan mot mig och påstår sig ha fått en allergisk reaktion av handkrämen. "Ok"säger jag men tänker "Men varför sa du inte det innan? Skyll dig själv". Men som den vänliga sjuksköterskan jag skall föreställa föreslår jag att en handtvätt är på sin plats. Den snörvlande kvinnan/tanten nekar mitt erbjudande.

Den resterande timmen av föreställningen låter jag mina händer vara inlindade i mina tröjärmar. Handvärmen ökar och handflatorna befuktas. Försiktig försöker jag ge mina stackars hudceller lite svalkande luft genom att glänta på tröjärmen. MIn luktceller möts av en mjuk och svag doft av oliv samtidig som kvinnan/tanten vänder på sitt huvud och ger mig en besviken samt bitter blick.

Återigen försvinner händerna in i fängelset.

Njure.



Systrar i pippilottor.
Blir kallad sticksyster och Pippi.
På min födelsedag kom blodet i alla nålar och jag jublade av stickarglädje.
Sätter mig ner med kaffekoppen för lite vila innan sista läkemedelsrundan. Kaffet leder till akut behov av tömning.
På väg till toaletten skall jag kolla om blodet droppar i rätt takt.
Lördagkväll.


28.




Älskar att fylla år, mer än jag velat erkänna utav fri vilja.
Älskar att få mobilen fylld med meddelanden och att telefonens signal sjunger födelsedagssånger.
Under mina födelsedagar känner jag mig älskad!
Tack alla söta.

Ställer inte till med kalas. Vill bli firad inte ordna firandet, i alla fall inte i år. Men på tisdag kanske jag försöker baka något lika vackert som dessa till min söta Hanna.

En våffla. Flera våfflor.



Orden har lite svårt att komma fram därav min frånvaro, om någon har undrat.

Jag vill ha ett våffeljärn. De billiga var slut på Mediamarket vilket besöktes när Herr Ståtlig köpte sin monstruösa televisionsapparat. Nu är lönen spenderad på tyger inför omvandling av sovrummet från flera år gammal röd-etno-stil till tantvrå. Kanske kan nästa obligatoriska veckobesök på Clas Ohlsson ge mig ett järn att grädda våfflor likt de i Berlin.

Kalle Katt har äntligen kommit. Han är gosig och fin. Dock skrämd av hårda steg så terapeuterna Nilsson och Lindén försöker återigen skapa trygghet.

Helgens särskriving på Retro: Hallon-båt.

RSS 2.0