En stor fördel med att vara operationssjuksköterska är den obligatoriska mössan.
Op är en godisaffär. Välja sal efter smak. Frilagd artär och utplockning av tromboser. Viljan till ett hälsosamt liv borde attraheras för att slippa klumpar i mina kärl. Ett bröst helt bortskuret från kroppen. Fettsamlingar. Lever. Tarmar. Jag är fascinerad.

Kan tyckas orättvist att bli sjuk efter alla fruktstunder. Eventuellt har den kontinentala dieten, smörgås, lagt sitt vetemjöl över den nedre magmunnen så tarmarna inte kunnat utnyttja alla tillförda vitaminer. Eller kanske kan alla promenader i regn, snö och sol i delvis fuktiga skor bidragit till det onda.

Fann det olämpligt att stå i en sal med en öppnad kropp trots sterila kläder och munskydd. Har tittat på dåliga chick flicks. Patetiska att jag inte kan berätta vilka. Filmer där hjärnhalvorna får vila och kroppens alla kvadratmillimetrar slår rot med madrassen.

Vaktmästare Lasse kom till slottet för att titta på vårt vattentak. Ja, just det. Vårt kökstak har förvandlats till en pool. En spricka förökade sig och utvecklat droppar till flod. Vaktmästare Lasse mätte med mätare som slog i botten och han blev förskräckt. Lovade att "detta tar vi itur med på en gång". 7 timmar senare droppar taket fortfarande i sin musikaliska takt - överstämma Sofies symaskin.

Och vi åkte till Amsterdam på vår första egna semester. Första dygnet befann jag mig i ett chockliknande tillstånd med eftersmak av illamående. Glömt, förträngt, hur äckliga europeér kan vara. Kopplade åter till varför amerikaner har en europaresa på sin agenda över vad ungdomen skall göra innan instiftande av äktenskap. Friheten att leva vilt och utan gränser gällande kropp, respekt eller intergritet.

Passiv rökning har givit mig mindre tid att leva. Röken ligger likt ett lock över de vackra kanalerna. Tobak innanför alla väggar. Det gröna infiltrerar porerna på gator och torg. Det ökända glädjekvarteret lät mig inte bli besviken. The Bulldog, coffeeshopens espresso house, hade inkvarterat sig i ett flertal hörn. Skyltfönster med tunga, röda sammetsgardiner ramade in syndens näste. Där stod de nakna flickorna med tomma ögon, blickar som fick mina tarmar att tömma sitt innehåll på hat mot köttmarknaden av mina kroppsdelar. En man knackade på tre av de glasbeklädda dörrarna och blev insläpt av lättklädda damer. Lusten att vrida hans sprutande vinballe till oigenkännelighet stärktes av turisternas fnissande vid åsynen av denna vulgära människohandel.

Möttes av eurotrash vid varje kvadratmeter av Amsterdam. Säga vad man vill om moralens högborg men i Sverige är i alla fall eurotrash utrotningshotad, om ens född.

Finns alltid två sidor av ett mynt.

Kanalerna var vackra. De lutande husen, för att minska skador när ting hissas upp via takliften, var vackra. Cafe Staalmeesterer var vacker. Kärleken var vacker. Tulpanerna var vackra. Vilan var vacker.

Måste tvätta trosor inför Amsterdam men mitt blod vill befläcka de sista rena. Min hud vänds ut och in.

 
Courtney Cox karaktär i Dirt får min kroppsbehåring att resa sig även på kroppsdelar med röda flöden.
En auktoritär bitterfitta att älska. Bitterfitta är en hedersfull namngivelse. En kvinna som är modern av cynism, ej faller in i det fack patriarkatet byggt med betong och blod. Djävulens redskap kallas idag för modebloggare men bitterfittorna besprutar deras gulliga tillvaro och blir hotfulla objekt .
Lucy är bitterfittornas gudinna.

2008-03-15 21.54
från Ida när Björn G dansar till min stora favorit - eurodisco (enligt Schyffert har han flera Gb med eurodisco på sin i-pod. I like!):

"Jag glider av soffan när jag ser Björn".

Svar från en fnissande Johanna:

" Min klitta bultar och fittan är redo".

Klarade den fruktansvärda Almåstentan.
America Apparel finns i Amsterdam.
Imorgon klockan tio kan jag träda utanför zonen sjukhus, skola och hem. Detta varar i minst en vecka.
Glädjen finner inga tillräckligt goda uttrycksmedel. Besök på kalas kan kanske åstadkomma att vissa nivåer beträds.

Sjuksköterskeyrket är inget kall. Kom till Triangeln lördag 15 mars kl 13.00!

Ett plåster är slitet från den ledsna själen. Ett snabbt ryck och sorgen förträngd.
Fick slutet jag önskat.

Terapilekt i snö med den lille pojken innehavande av en likadan grop i kinden som sin faster. Gosat med den söta flickan vilket gett mig värme genom ett leende. Föraktat kostymmän vilka stirrat på mina ben och slickat sig om munnen.

Åh, Björn. Kom hit och sitt i min soffa och gör det du är bäst på. Att se söt ut och få mina läppar att säras.
Nån kallade dig för nörd, men det är personen med den sagda kommentaren som är nörd. Kom och drick grönt te i min soffa.

Fann mig själv hulka över bilder på folks bostäder och bohag. Grotesk smak och färgval. Blodet borde samlas och bilda embolier för att döda den hjärna som valt att inhysa förfärligt äckliga saker inom fyra väggar.

Projekt lägenhetsbyte blir inte lätt.

Min far har fått tillbaka sitt "kall".
Han säljer huset som hans far byggde. Huset där hans barn växte upp. Huset där två hundar, fem katter, två guldfiskar, två marsvin, tre kaniner och en undulat levt och förmultnar.
Han lämnar allt för pingstförsamling och tant i västmaland.

Far är vuxen och kan göra sin egna val.
Val som orsakar negativa känslor i barnen och barnbarn.
Men tron, denna tro.
Återigen går gud och församlingen före familjen.

Vi diskuterade igår om den kristan tron och dess följeslagare.
Om följeslagarnas tro att de kan välja vilka delar som skall tolkas, hur det skall tolkas och hur det skall efterföljas.
Efterföljas utifrån deras personliga åikter och deras egen bekvämlighet.

När fadern har mer respekt för sonen, omedvetet eller medvetet.
När dottern blir den gnälliga men om sonen instämmer så slår det hårt på trumman.

Jag tänker inte sätta mig på bänken likt när jag var 5 och lyssna på predikan från min far.
Minen och blicken är dock tillbaka.

Men när man lever efter en viss devis är det bråttom till tusen så man kan få spruta sin säd.