I´m a loser baby, so why don´t you kill me.

 

Jag och min mens vaknar med ångest och smärta. Ökar dosen för att minska ångest. Vem är jag att lura mig själv? Lika bra att falla till föga för ångestens styre. Den kanske går under. Jag hoppas innerligt på revolution.

 

Kaffe i min mugg från barndomen med my little ponys på. Ett avsnitt av Sons of Anarchy. Kikar fram under täcket på sakerna som bör packas och delarna av lägenheten som skall städas. Imorgon smäller det. Kanske kommer revolutionen tillsammans med flytten.

 

Blodet flyter.

 

Min livmoder straffar mig. För vad är det nog ingen som vet. Bling bling vill kanske ut. Trosskydd i en månad. Anser att skiten borde ta slut. Vid den tanken klämmer livmodern till med en syndaflod. Lever i ett land fylld med tamponger. Skall införskaffa en fin blommig burk att ha bomullstussarna i för att göra hela processen med att fånga upp blodet till något trevligare.

 

Fångar upp mig själv. Tar på mig lila knästrumpor och en mintfärgad halsduk. Åker till stan för att köpa lila köksstolar. Obehagliga rysningar längs ryggraden när mäns blickar faller på mig.

 

Låt mig vara! Vill inte. Är nog ingen flicka för tillfälligheter. En permanent flicka.

 

Köper stolarna. Överskattar min egen stryka och köper alla på en gång. Papperspåsen går sönder vid spärrarna i Skanstull. Fyra stolar i ena armen. Stolsben och en badrumsmatta i andra armen. Släpar mig ner till en vagn som jag tror ska ta mig till mitt nya hem. Efter några minuter inser jag att tuben leder mig tillbaka till jävla Rågsved.

 

Jag och mina lila köksstolar. Jag och min mens.

 


2 kvällar kvar.


Rågsved.

Vaknade upp i min borg. Sängen som alltid varit en god vän har förvandlats till en fiende i denna håla. På torsdag kommer en småländsk karl och flyttar mig. Evigt tacksam. Flyttar mig till ett slott. Kan jag där få det liv jag eftersträvat?

 

Ångestens klor har åter spärrats ut och infångat mitt medvetande. Paniken växte. Jag grabbade tag i kameran och vandrade ut. Fann en liten skog mellen två asfaltsvägar. Där luktade det lite utav hemmet i norrland. En stubbe och jag fann varandra. Förmultnade löv och fallna rönnbär.

 

Saknad efter tvåsamheten sköljde över mig. Brutal tsunami.

 

Jag vandrade ut ur skogen och inhandlade stärkande saker för själen. Chips och läsk. Somnade till filmen om bilar och lastbilar som förvandlas till robotar och slåss tillsammans med Megan Fox. Vaknade med minskad ångest. Tack Megan.

 


Karl Katt.

 

Att saknaden efter en katt kan vara hjärtskärande.

Våra mysstunder i soffan, när vi låg i sked i sängen och läste.

Kalle Katt, Kalle utan balle.


På banken.

[Johanna] Hej, jag vill byta min bankdosa. Siffrorna vill inte existera.

[Banktjej] Jaha, jo det är många som har det problemet. Du ska få en ny.

[Johanna] Åh, tack. Haft problem i ett halvår, men har fått en fin relation med min bankdosa. Kan utläsa siffrorna bättre och bättre.  Ja, vi har äntligen efter många år blivit vänner med varandra. Så det känns tråkigt att byta dosa.

[Banktjej] Öh, jaha. Du ska få en ny.

[Johanna] Tack.

För några dagar sedan sade en ny bekant att jag är knasig. Kanske är det dags att inse att den nya bekanta är korrekt i sin slutsats.



RSS 2.0