Olustigheter.

Det hände just en olustig sak men jag har tystnadsplikt. Men det var olustigt.

Och jag skulle gå ut. Valet stod mellan pop och bögig techno. Jag ringde de andra. De skulle böga sig. Hanna hade somnat. Jag hade ont i benen. Jag och karln åt istället saker innehållande mättat fett och tittade på en film med Kate Hudson. Dansa får jag göra en annan gång.

Idag åt jag min första brunch ute på cafè i Sverige. Min första! Jag är tråkig. Det förevigade Hanna med ett foto. Det fotot förblir undanstoppat i hennes minneskort. Sen gick jag och jobbade och något olustigt hände.

Döda mitt virus.

Den norrländska arbetsmoralen har hållit  mig igång alldeles för länge. Tillslut tvingade sjukdomen mig att stanna hemma. Där försvann ca 1100 kronor från nästa lön.  Idag fick dock rastlösheten lite plats bredvid täppt näsa. Kattsand och dammtussar sögs upp och bakterier skrubbades bort med extra varmt vatten.

I det gamla badrummet var taket mörkblått. Katten hade sin toalett bredvid badkaret vilket ledde att badrumsgolvet var en tjärn. Nu är taket vitt, kattlådan utflyttat och in har blommor och ljus kommit. Mitt mål är att utsläpp av avföring skall vara som att bajsa i en romantisk stuga.

Vårsol.
Hemlängtan genom att titta på hembygdsnostalgi av Sune Jonsson. Fattigdom och hårt leverne. Pingstvänner och samer.

Dock är det -33 grader i min hemmaort. Föredrar vårsolen i Malmö denna dag.

Bröderna Johansson i Öravan.


Tågstationen i Vännäs. Här har även jag suttit oräkneligt antal gånger, i hetta och i isande kyla.




Avslöjade.

Ica är så snäll att registrera varor hushållet Nilsson & Lindén handlar för att sedan ge oss rabatterade förmåner för just dessa varor.


Gravad/ rökt/ rimmad fisk (valfri)


Muffinsbak.


Ett Svenssonliv är avslöjat.


Joel har ett missbruk och en konspirationsteori. Coca-Cola är de som hotar om att aspartan är farligt för att deras patent går ut inom kort. Kontentan är att han tror att aspartan är bättre för kroppen än socker.


Kläderna åkte av redan i hallen.

Sju månader efter inflyttning startade projekt "inredning badrum". Badkaret bars ut i den lilla hallen av den stora mannen. Vid hemkomst från kvarterskrogen fann kameran sin plats och modeller sin talang.




Förälskad.







Ta mig till Tokyo så jag får se Mark Ryden live.


Och August Strindberg hatade henne, som han hatade alla kvinnor.



Premiär. Herr Flygare bjöd in oss på balkongen.
Jag fascinerades, jag skrattade, jag blev irriterad på publik som skrattar åt saker som det inte ska skrattas åt, jag grät, jag drogs in i hennes värld.

Se den.

Bitterfitta.

 Johanna Nilsson kl. 21:34 den den 8 februari
ge mig ett liv.

Gammal bekant från förr. Killen med barn döpt efter en kapten som gör en världsomsegling.
(Måste väl göra honom anonym)
  kl. 22:11 den den 8 februari
skaffa barn vännen det e meningen me livet ja lovar....



 Johanna Nilsson kl. 23:28 den den 8 februari
hoppas jag verkligen inte.

Och ja, jag pussar på en tutte.

En söndag.



Dagen började med ett sorgligt besked. Tänker mycket på min älskade och hennes familj.

Sen drog jag upp en snuskigt bakfull karl ur sängen. En karl som gett ett löfte under en öl/vin/bubbel/daquri - fylla att följa med och köpa en lampa på loppis. Han var svimfärdig. Jag konsumtionssugen. Den gamla gubben, Palle, en gube som likt min karl gillade små prylar i alla dess former, var en pratglad försäljare. Lampan står nu i hörnet och väntar på sällskap av nya gardiner. Projekt inredning är igång.

En brunch av goda ting och Fröken Rots nybakade bröd dukades fram till fina systrar. De finaste systrarna. Om jag blir sjuk får de plåstra om mig. Även lite planer gällande resan till solen smides.

Kvällen handlade om att finnas för den jag älskar. På alla sätt jag kan, på alla sätt hon vill.

RSS 2.0