Kort taget i Motala januari 2000.

080112 firade jag och min kära Sofie vår 10 årsdag. För tio år sedan mötte jag och lyckseleflickorna upp henne i grön jacka vid bussen och visade vägen till ett dagis i Lycksele där Ung Vänster Västerbotten höll en kurs. Strax efter det blev vi båda invalda i distriktstyrelsen och ett vänskapsband växte sig starkare tillsammans med kampen.
10 år senare bor vi tillsammans i ett slott och vet att vi alltid finns där för varandra, även om tiden inte alltid räcker till. Är lycklig över att se henne lycklig!

För att fira systerskap bjöd vi två fina flickor på middag och mojitos. Danssugna ben hoppade vidare till Debaser där musken verkade vara dedikerad vår vänskapskarriär. "Tanzen bitte" blev väldigt mycket tanzen, natten långt. Vaknade idag med träningsvärk från tårna till nedre rumpdel.

Vaknade lycklig. Lycklig över att få dricka kaffe. Lycklig över björnfamnen. Lycklig av en lyckad kväll/natt. Lycklig över mina vänner, min familj. Lycklig över chipssmulor i skålen. Lycklig över att se på filmen jag sparat för en skön söndag. Lycklig över en helg (mellan terminer) där skolarbetet inte tyngt hjärnhalvorna utan varit underbart tomma på krav.

Imorgon början sista terminen. Känns skrämmande och lamslagande men lite, lite spännande. Nu gäller det. På onsdag kommer jag börja praktikperioden när jag ska lära mig allt jag inte kan och öva upp en yrkessäkerhet.
Jag ska bli sjuksköterskeeleven jag såg upp till för två år sedan under min allra första praktik. Natten till onsdag kommer jag sannerligen vandra upp till toaletten, kräkas, svimma som alltid vid uppkastning och darra mig fram till handledaren. Men jag kommer åtminstonde vara fin i håret.

Lyckliga människor fantiserar. Min dag i sängen (det är där jag sitter nu med min nya laptop) har motbevisat Broder Daniels tes.

Älskar dig Ingrid Sofie Fedeshe Boman. Tack för att du är min vän.